- Forshaga
- / Bygga, bo och miljö
- / Boendemiljö, buller och luftkvalitet
- / Gränsvärden och mätningar
Gränsvärden och mätningar
Luftföroreningar är ämnen som kan påverka människors hälsa eller miljön. De kommer av utsläpp från trafiken, uppvärmning av lokaler och bostäder samt av utsläpp från industrin.
Luftföroreningar kan påverka människors hälsa genom att skapa allergier och annan överkänslighet, vissa föroreningar kan ge upphov till cancer och andra kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar. Luftföroreningar kan även orsaka problem med lukt.
Luftmätningar
För att få bättre kunskap om luftsituationen i Värmland har länets kommuner bildat ett så kallat samverkansområde för luftmätningar. Samverkan innebär att kommunerna mäter olika typer av luftföroreningar i gatunivå.
Forshaga och Munkfors kommuner har deltagit i ett samverkansprojektet med alla kommuner i Värmland för att mäta luftföroreningar. Projektet pågick från 2012 till 2014. De föroreningar som har mätts är kvävedioxid, olika partiklar och bensen.
2012 gjordes mätningar av NO2 på Storgatan i Forshaga kommun och under 2013 gjordes samma mätningar vid torget i Munkfors. Under 2014 mättes PM10/PM2,5 i Forshaga kommun.
Läs mer i rapporten "Luftmätningar i Värmlands län 2012-2014" (pdf). Pdf, 1.9 MB.
Trafiken största orsaken till luftföroreningar
Vid all förbränning bildas kväveoxider som sedan omvandlas till kvävedioxid i luften. Den huvudsakliga källan till kvävedioxid i tätorter är trafiken. Partiklar är andra luftföroreningar som bildas vid ofullständig förbränning och kan spridas långt med luftströmmar. De bildas också då dubbdäck slits på vägbanan samt vid sandning av vägar.
Grova partiklar, så kallade PM10-partiklar är färre än en hundradels millimeter i diameter. De högsta partikelhalterna på gatunivå förekommer på vårvintern (februari – april) då vägbanorna torkar upp. Det är framförallt dubbdäckens slitage av vägbanan som är orsaken men sandning och saltning bidrar också till de ökade partikelmängderna.
Fina partiklar, så kallade PM2,5-partiklar kommer till största delen från förbränningsprocesser, till exempel utsläpp av avgaspartiklar från fordon i den lokala trafiken, från vedeldning och förbränningsanläggningar. Slitage av vägbanor bidrar också. Utsläpp i andra länder kan ha stor betydelse för bakgrundshalten.
Bensen är en så kallad flyktig organisk förening (VOC) som bland annat finns som tillsats i bensinen.
Mossa visar hur mycket tungmetaller det finns i luften
Alla mossor tar upp sin näring, vätska och även föroreningar direkt ifrån luften. Därför är mossor bra indikatorer på hur luftföroreningar sprids och anrikas i miljön. Miljö- och byggförvaltningen i Forshaga har var femte år under tjugofem års tid plockat och låtit analysera husmossa från tre olika ställen i kommunen.
En provpunkt finns söder om Forshaga centrum, en mittemellan Forshaga och Deje tätorter och en punkt i Genbäcken som ligger i kommunens norra del. Analyserna talar om hur mycket tungmetaller det finns i luften och om halterna ändrats över tid.
Glädjande nog ser man en nedgång av de flesta metaller sedan dessa mätningar startade 1985 och bly är den metall som har sjunkit i koncentration mest.
Läs mer i sammanställning av mossundersökning (pdf) Pdf, 33.8 kB.
Se även svenska miljöinstitutets rapport "Metaller i mossa 2015" (pdf). Pdf, 4.7 MB.