Till starsidan
Till starsidan
Till starsidan

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö är ett av 16 nationella miljömål som Forshaga och Munkfors kommuner arbetar för. Det handlar om att bebyggelsen vi lever och bor i inte ska påverka oss människor på ett negativt sätt utan istället bidra till en hälsosam livsmiljö.

Vad innebär miljömålet god bebyggd miljö?

Riksdagen definierar miljömålet, god bebyggd miljö enligt följande:
"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

Dålig inomhusmiljö ett utbrett problem

Vi tillbringar större delen av vår tid inomhus. Inomhusmiljön har därför stor betydelse för vår hälsa. Upplevda besvär och symptom relaterade till byggnader är ett utbrett problem, till exempel astma, trötthet eller huvudvärk. 

Problemområdet är mångfacetterat och sambanden kring orsakerna är i stor utsträckning oklara. Inomhusmiljön kan påverkas av hur byggnaden är utformad och vilka material som används. Den påverkas också av hur byggnaden används, underhålls och sköts. En av de vanligaste orsakerna till att människor rapporterar besvär och symptom är bristande ventilation, fukt- och mögelproblem inomhus.

Projekt inom miljömålet

Forshaga kommun har deltagit i projektet "inomhusmiljö i skolor", som är en del av det nationella miljömålet god bebyggd miljö. Projektet genomfördes tillsammans med övriga kommuner i landet samt folkhälsomyndigheten.

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten drev under 2014-2015 ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljöfrågor i skolor. Socialstyrelsen har i ett tidigare regeringsuppdrag utrett problembilden på astma- och allergiområdet kopplad till barnens arbetsmiljö i skolan. I Socialstyrelsens rapport "Allergi i skola och förskola 2013" beskrivs bland annat att inomhusmiljön i skolor skiljer sig från många andra inomhusmiljöer. Detta eftersom särskilt många personer vistas samtidigt på en jämförelsevis liten yta. Detta innebär höga krav på till exempel ventilation och städning. Utredningen visar också att det finns en rad brister i skolans inomhusmiljö där många lokaler inte uppfyller de krav som finns. Dessutom är skolorna ofta ett prioriterat tillsynsområde hos tillsynsmyndigheten, det vill säga kommunens miljökontor och efterfrågan på tillsynsvägledning inom området är stor.

Syftet med projektet var att inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor skulle förbättras och att miljöbalkens krav på inomhusmiljön ska uppfyllas.

Omfattning

Projektet byggde på miljöbalkens krav på skolor. De skolor som ingick i projektet var grundskolor (även förskoleklasser om de inrymdes i grundskolans lokaler) samt gymnasieskolor. Fokus låg på ventilation och städning med tillhörande egenkontroll i grundskolan.

227 av landets 290 kommuner valde att delta i Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt. Kommunernas miljökontor utförde den operativa tillsynen. De inspekterade skolorna och ställde vid behov krav på att städning och ventilation skulle förbättras. Folkhälsomyndigheten vägledde miljökontoren i projektet.

Kommunens insatser i projektet

Projektet pågick under perioden 1 oktober 2014 till den 31 mars 2015. Under denna period bedrev miljö- och byggförvaltningen tillsyn på skolorna och rapporterade därefter in resultater till Folkhälsomyndigheten.

Dela denna information:

Tipsa en kompis

Sidan uppdaterad: 2020-05-25 av