Frågor och svar om mat i skolan

Det är skolorna som betalar för skolmaten, och det är politikerna i de olika nämnderna som beslutar hur stor budget skolorna får till skolmaten. Skolrestauranger anpassar sedan sin meny utifrån skolornas budget.

Varje dag lagar vi omkring 2 500 portioner till elever i skola och förskola.

Kommunen har tre kök där kockarna lagar all mat både till förskola, skola och äldreomsorg. Köken finns i Forshaga Lärcenter, i Dejeskolan och på Grossbolsskolan. Övriga skolor har kök där personalen tar emot den varma maten från tillagningsköken. I mottagningsköken gör personalen också sallader och råkoster samt kokar potatis, pasta och ris.Till de mindre barnen ansvarar personal på förskolan frukost och mellanmålen.

Omkring 80 procent av måltiderna lagar våra kockar från grunden. Vi lagar mat av råvaror och serverar få rätter som vi köper färdiga. Ibland använder vi råvaror som är bearbetade. Exempel på det är skalad potatis och hackad lök. Genom att göra så sparar vi tid som vi i stället kan lägga på att laga mat. Vi lagar till exempel köttgrytor, potatisgratänger, fiskrätter, såser, potatismos, soppor och pastasåser.

Exempel på färdiga rätter är blodpudding, köttbullar och korv. Det tar lång tid att laga dessa rätter och vi skulle inte kunna servera dem om vi inte köper dem färdiga.

Vi lagar mat till många elever varje dag och alla tycker inte om samma saker. Därför erbjuder vi varierade rätter så att de flesta kan hitta något de gillar. Samtidigt går det inte att uppfylla alla individuella önskemål, eftersom smaken skiljer sig mycket mellan barn. Våra måltider följer nationella riktlinjer och ska vara näringsrika, hållbara och ekonomiskt ansvarsfulla.

Du som elev kan själv påverka skolmaten genom att gå med i matrådet på din skola. Inom ramarna för de lagkrav och riktlinjer som finns, gör vi vad vi kan för att ta fram menyer som passar så många som möjligt. Prata med personalen i din skolrestaurang och berätta vilken mat som uppskattas och inte, det hjälper restaurangerna att hela tiden bli bättre.

Mat som blir över och som varit ute i serveringen kyler vi snabbt ner i produktionsköken och serverar vid ett annat tillfälle. Vid mottagningsköken slängs överbliven mat.

Alla skolmatsalar i Forshaga kommun mäter matsvinnet dagligen. Tack vare både elevernas och kökspersonalens engagemang har mängden slängd mat minskat. I dag slänger vi i snitt 42 gram per elev och dag, jämfört med 55 gram vid den tidigare mätningen. Det innebär att kommunen ligger under rikssnittet på 51 gram enligt Livsmedelsverkets data 2024.

Serverings- och kökssvinnet har minskat på flera skolor, medan tallrikssvinnet – det eleverna tar men inte äter upp – ligger på ungefär samma nivå som tidigare och varierar mellan skolorna.

En återkommande utmaning är att tallrikssvinnet ökar när de mest populära rätterna serveras. Då tar många elever mer mat än de orkar äta upp.

Kommunens kök fortsätter arbetet med att minska matsvinnet genom information till eleverna, bättre anpassade portioner och tydligare rutiner för påfyllning.

Forshaga kommun arbetar aktivt med att säkerställa hög kvalitet, hållbarhet och tydlig ursprungsmärkning inom måltidsverksamheten för skola och äldreomsorg. Genom medvetna inköp bidrar kommunen både till god djurhållning, minskad miljöpåverkan och en trygg livsmedelsförsörjning. Läs mer om ursprungsmärkning och val av livsmedel här.