Till starsidan
Till starsidan

Frågor och svar om snö och halka

Här besvarar vi några av de frågor vi får om snö och halka.

Varje gång vi plogar kostar det cirka 100 000 kronor.

Kommunfullmäktige beslutar om budget för vinterväghållningen. I budgeten ingår plogning, sandning och sandsopning på våren. Budgeten räcker till att ploga vid sex till sju tillfällen under januari-december. Tar pengarna slut så sandar och plogar vi ändå men får då spara på något annat, till exempel asfaltering.

Driftchefen som ansvarar för skötsel av gator och parker avgör när vi ska börja ploga. Oftast gör han det efter diskussion med kollegor. Under kvällar och helger finns alltid en arbetsledare i beredskap som beslutar om plogning.

Det är både egen personal och entreprenörer som plogar.

Vi räknar med att det tar omkring tio timmar innan allt är plogat.

Kommunen är uppdelad i många plogdistrikt och distrikten ser ut på olika sätt. Det beror bland annat på vilken utrustning som krävs. Ett distrikt kan till exempel vara parkeringar, ett annat flera bostadsområden, ett tredje grusvägar. Hur lång tid det tar beror på mängden snö och typ av snö. Blöt snö tar längre tid att ploga än torr och kall snö.

Skälet till att vi oftast väntar till det har slutat snöa, är främst att vi inte ska behöva ploga två gånger. Det är både en kostnadsfråga och en arbetstidsfråga; personalen som plogar får inte arbeta hur länge som helst utan att vila.

För att vi ska ploga ska snödjupet vara 3-4 cm på gång- och cykelvägar och 6-8 cm på gator. Under pågående snöfall och förväntad stor snömängd, börjar vi ploga efter cirka 12-15 cm.

Detta betyder att det kan bli en hel del snö som ligger innan vi är på plats med plogen men det är en avvägning vi behöver göra vid varje enskilt snöfall. Ansvarig arbetsledare följer SMHIs väderprognoser och beslutar när plogningen ska börja. Syns det tydligt i väderutsikterna att snöfallet ska sluta vid en viss tid och med en viss mängd, blir beslutet oftast att plogningen ska börja först när det slutat snöa.

När vi har plogat blir det ofta halt eftersom plogen plattar till snön. Halkbekämpning börjar vi vanligen med dagen efter avslutad plogning. Vissa gång- och cykelvägar sandar vi oftast direkt när vi plogat färdigt. Vid annan halka, till exempel vid underkylt regn, börjar vi sanda så fort som möjligt. Om det är riktigt kallt sandar vi normalt inte eftersom kylan ger en naturlig strävhet. När det är kallt är det också svårare att få ett bra resultat av sandningen.

Underhållssandar gör vi vid behov om den första sandningen inte räcker eller om den försvinner.

Kommunen måste sanda hela gång- och cykelvägen. Vi kan inte sanda bara ena halvan för att det till exempel ska vara möjligt att åka pulka eller spark på den osandade delen. Det beror på försäkringsvillkor och vårt ansvar och om någon skulle skada sig.

Dela denna information:

Tipsa en kompis

Sidan uppdaterad: av

Sidan uppdaterad:

2022-09-14