Här följer en beskrivning av hur beslutsprocessen ser ut inom den kommunala verksamheten.
Inkommen handling kan till exempel komma från myndighet, medborgare eller kommunala nämnder. När den anländer till kommunen blir den registrerad/diarieförd och tilldelas handläggare.
När ett ärende ska behandlas av till exempel kommunstyrelse eller nämnd ska det beredas av handläggare, som utarbetar ett beslutsunderlag med förslag till beslut (ställningstagande i en tjänsteskrivelse).
Inför varje sammanträde (cirka 5-7 dagar) mottar ledamöterna en kallelse/föredragningslista med uppgifter om var och när sammanträdet äger rum. Den har sammanställts i samråd med ordföranden. Till kallelsen/föredragningslistan följer uppgifter om de ärenden som ska behandlas på sammanträdet.
Ordförande leder sammanträdet. Vid varje punkt i föredragningslistan lämnas ordet oftast fritt till ledamöterna. Vid beslutsfattandet kan församlingen välja att fatta ett annat beslut än tjänstemannaförslaget. Enskilda ledamöter eller partigrupper kan välja att reservera sig eller tillstyrka ett förslag.
Ett beslut kan bordläggas, vilket innebär att ärendets behandling skjuts upp till ett kommande sammanträde. Det kan även återremitteras om ärendet anses behövas utredas ytterligare.
Vid varje sammanträde för sekreteraren protokoll i vilket besluten, eventuella voteringar, reservationer med mera ska framgå. Under sammanträdet fastställs tid för justering samt utses en eller flera justeringsmän som har till uppgift att granska det färdigställda protokollet tillsammans med ordföranden.
Varje beslut expedieras och skickas till berörda parter samt ansvarig handläggare för verkställighet.
Anslagsbevis om justerat protokoll anslås på kommunens officiella anslagstavla. Anslaget förmedlar att beslut har tagits och att tiden för överklagande börjat löpa.
När ärendet har behandlats färdigt arkiveras det.