När godmanskap inte räcker

En person som har förvaltare är inte omyndigförklarad. Hen kan fortfarande till exempel rösta i allmänna val, gifta sig, söka jobb och bestämma över sin egen sjukvård.

Den som får förvaltare förlorar däremot sin rättshandlingsförmåga i den omfattning som beslutats av tingsrätten, och det anses vara ett stort ingrepp i den personliga integriteten. Det kan till exempel vara att personen har inte längre har rätt att ingå avtal eller ta ut pengar från sina bankkonton.

Ett förvaltarskap kan anordnas mot någons vilja genom att läkarintyg, eller annan likvärdig utredning, ersätter den enskildes samtycke.

En förvaltare kan avgöra vad som är bäst för huvudmannen, i sociala och ekonomiska angelägenheter, och agerar utan samtycke. Förvaltaren bör däremot, i största möjliga utsträckning, ha en kommunikation med sin huvudman.

I de viktigaste frågorna, som rör annat än rutinmässig hushållsekonomi, måste förvaltaren ha överförmyndarnämndens tillstånd för sina åtgärder.

På Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares webbplats finns Rollkoll, ett material om ställföreträdarens roll samt om rollfördelningen i relation till andra aktörer. Här hittar du Rollkoll

Den enskilde, dennes närmaste släktingar eller den gode mannen (om sådan finns) är behöriga att ansöka om förvaltare. Ansökan skickas till tingsrätten.

Personal inom sjukvården eller socialtjänsten kan anmäla behov av förvaltare till överförmyndarkontoret.

Saknar den enskilde förmågan att vårda sig själv och/eller sin egendom, kan en domstol besluta om förvaltarskap.