Ett ställföreträdarskap att lita på

Från och med den 1 juli 2026 lämnas ansökningar om god man till överförmyndarnämnden, som också beslutar om nya godmanskap samt om ändringar och upphörande av befintliga godmanskap.

Om en ansökan om god man har skickats in före den 1 juli 2026, är det tingsrätten som ansvarar för hela ärendet. Det innebär att tingsrätten både handlägger ansökan och fattar beslut.

Förvaltarskap handläggs och beslutas alltid av tingsrätten, både när ett nytt förvaltarskap ska anordnas och vid ändringar eller upphörande.

Före 1 juli 2026: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person

Pågående godmanskap och förvaltarskap fortsätter att gälla även efter att den nya lagstiftningen trätt i kraft. Det innebär att:

• befintliga uppdrag inte automatiskt upphör eller förändras,
• ställföreträdaren fortsätter sitt uppdrag enligt gällande beslut.
  

Vad händer vid ändring av ett befintligt uppdrag?

Om ett pågående godmanskap eller förvaltarskap som anordnats före 1 juli 2026 ändras, till exempel genom utvidgning eller begränsning av uppdraget ska uppdraget formuleras enligt de nya begreppen:

• ekonomiska angelägenheter
• och/eller personliga angelägenheter.

Det innebär att äldre formuleringar som ”bevaka rätt”, ”förvalta egendom” och ”sörja för person” ersätts av de nya begreppen vid ändring, men inte retroaktivt för alla beslut

Efter 1 juli 2026: ekonomiska och personliga angelägenheter

Den nya lagstiftningen om godmanskap och förvaltarskap tydliggör uppdragets innehåll genom att dela in det i två huvudsakliga uppdragsdelar:

• Ekonomiska angelägenheter
• Personliga angelägenheter

Ett godmanskap eller förvaltarskap kan omfatta en eller båda uppdragsdelarna, beroende på den enskildes behov. Uppdraget ska alltid anpassas individuellt och kan även begränsas inom varje del.

Ekonomiska angelägenheter – vad innebär det?

Ekonomiska angelägenheter avser uppgifter som rör den enskildes ekonomi och tillgångar. Ställföreträdaren företräder den enskilde i ekonomiska frågor i den utsträckning som anges i beslutet. Exempel på ekonomiska angelägenheter är att:

• hantera huvudmannens ekonomi
• ansöka om ekonomiska bidrag och ersättningar
• deklarera och ha kontakt med Skatteverket
• företräda den enskilde i ekonomiska kontakter med myndigheter, banker och andra aktörer
• se till att ekonomin används på ett sätt som gynnar den enskildes behov och välbefinnande

Ett uppdrag som omfattar ekonomiska angelägenheter kan begränsas, till exempel till enbart att hjälpa till att hantera förvaltning av ekonomin.

Personliga angelägenheter – vad innebär det?

Personliga angelägenheter handlar om att tillvarata den enskildes personliga intressen, behov och rättigheter i frågor som rör vardag och livssituation. Det kan till exempel innebära att:

• ha kontakt med vård, omsorg och socialtjänst
• ansöka om och följa upp insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS
• bevaka den enskildes rätt till vård, stöd och omsorg
• uppmärksamma behov av förändringar i boende, stöd eller insatser
• stödja den enskilde i kontakter med myndigheter i personliga frågor

Uppdraget innebär inte att ställföreträdaren tar över den enskildes personliga beslut. Den enskildes vilja ska alltid så långt som möjligt respekteras och ligga till grund för ställföreträdarens agerande.

Begränsade uppdrag

Både ekonomiska och personliga angelägenheter kan begränsas till vissa områden.
Exempel:

• endast ekonomiska angelägenheter – ingen del som rör personliga frågor
• endast personliga angelägenheter – ingen ekonomisk förvaltning
• ett smalare uppdrag, till exempel enbart ansökningar om insatser eller hantering av bidrag

Begränsningar framgår av beslutet om godmanskap eller förvaltarskap.

Lagändringen tydliggör att ställföreträdaren har en skyldighet att löpande informera huvudmannen om uppdraget. Det innebär att:

• huvudmannen ska få information om hur uppdraget sköts,
• viktiga åtgärder och beslut ska förklaras, i den mån huvudmannen kan ta till sig informationen,
• informationen ska anpassas efter huvudmannens förmåga och situation.

En central nyhet i lagändringen är kravet på årsberättelse, där det tydligt ska framgå hur uppdraget har utförts under året. Årsberättelsen ersätter den tidigare redogörelsen.

Utöver vad som tidigare redovisats ska ställföreträdaren i årsberättelsen nu även:

• beskriva vilka åtgärder som har vidtagits inom uppdraget,
• redogöra för gjorda ställningstaganden, i den utsträckning uppdragets omfattning kräver det, särskilt när det gäller huvudmannens ekonomi och personliga angelägenheter,
• särskilt redogöra för hur huvudmannens vilja och välbefinnande har beaktats, samt
• beskriva hur huvudmannen löpande har informerats om uppdraget.

I lagtexten används nu begreppet välbefinnande för att tydliggöra hur huvudmannens medel ska hanteras. Tidigare användes ibland uttrycket ”guldkant på tillvaron”. Eftersom lagen nu anger välbefinnande används det begreppet i stället.

Förtydligandet innebär att:

• medel ska i skälig omfattning användas för huvudmannens välbefinnande,
• ekonomin inte enbart ska sparas eller ”läggas på hög”, utan också komma huvudmannen till del,
• användningen av medel ska ske ansvarsfullt, för att undvika både slöseri och onödig återhållsamhet.

Uppdraget är i grunden detsamma som tidigare, men lagtexten tydliggör att ställföreträdaren ska göra balanserade och motiverade bedömningar där både livskvalitet och ekonomisk trygghet beaktas.

Kravet har ändrats från att placeringar ska vara ”tillräckligt trygga och ge skälig avkastning” till att de ska vara "trygga och ge skälig avkastning".

Ändringen innebär ett tydligare fokus på att huvudmannens medel ska placeras på ett tryggt och ansvarsfullt sätt, samtidigt som förvaltningen ska ge en skälig avkastning. Det är en förskjutning i betoning snarare än en förändring av uppdragets innehåll.