Till starsidan
Till starsidan

Planprocessen

Med planprocessen menas den process som sker när kommunen tar fram en detaljplan. Detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som en kommun tar fram för att reglera användningen av mark och vattenområden. Planen består av plankarta, planbeskrivning och kan även innehålla gestaltningsprogram eller miljökonsekvensbeskrivning.

Det är av stor vikt att alla berörda ges möjlighet till delaktighet och inflytande när en detaljplan upprättas. För att nå en god helhetslösning vägs allmänna intressen mot enskilda. En planprocess med standard förfarande sker enligt följande steg.

Genom ett planbesked kan den som har för avsikt att genomföra en åtgärd få ett snabbt och tydligt besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Av begäran ska ändamålet med åtgärden framgå och en karta som visar vilket område som berörs ska bifogas. Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Här hittar du begäran om planbesked.

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. När ett förslag till en detaljplan upprättas ska kommunen samråda med bland aannat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. Syftet är också att ge intressenter som berörs insyn i arbetet med att ta fram en detaljplan och möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Annonsering sker i lokala dagstidningar, på kommunens hemsida och i sociala medier. Förslaget ställs ut i kommunhuset och lokalt på den berörda orten i till exempel biblioteket.

De synpunkter som framförts under samrådstiden sammanställs i en samrådsredogörelse. Förslaget bearbetas därefter med utgångspunkt från inkomna synpunkter.

I detta skede ställer kommunen ut detaljplanen så som den är tänkt att genomföras. Detaljplanen sänds ut till berörda för granskning och meddelas i lokala dagstidningar. Granskningstiden är ca 3 veckor och under den tiden kan alla som har synpunkter framföra dessa skriftligen till kommunen. Synpunkterna redovisas i ett granskningsutlåtande som utgör ett underlag för bygg- och miljönämnden utskott Gislaved godkännande av detaljplanen.

Under denna fas i detaljplaneprocessen antas detaljplanen av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller miljö och byggnämnden.

De som senast under granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, underrättas per brev. Då har man 3 veckor på sig att överklaga kommunens beslut.

Ett beslut att anta en detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

Dela denna information:

Tipsa en kompis

Sidan uppdaterad: av