Latrinkompostering

I latrinkomposten komposterar du avfall från utedasset eller mulltoan. Komposten kan användas i rabatter runt bärbuskar, häckar och som jordförbättring. Men först behöver avfallet hanteras på rätt sätt för att undvika att problem med skadedjur, lukt och andra besvär uppstår.

Förbered komposteringen

För att få en lätthanterlig produkt att tömma i komposten bör komposteringen förberedas redan i latrinkärlet/behållaren inne i toalettutrymmet. Detta kan ske genom att man i botten på kärlet lägger ett lager strömedel till exempel torvströ cirka 15 cm. Under användningens gång tillför man sedan strömedel i nödvändig mängd och intervall.

Grundkrav

En latrinkompost ska ha minst två fack som används växelvis. Latrinkomposten ska vara utförd i tåligt material, vara ventilerad och ha regntätt lock. Komposten ska vara tät så att fåglar, råttor och flugor inte kan ta sig in och så att läckage inte kan uppstå. Tätningen ska fortsätta minst 20 cm upp på sidoväggarna. För fritidshus bör varje kompostfack rymma minst 500 liter.

Behållarna ska placeras minst tjugo meter från vattendrag och minst fem meter från tomtgräns.

Anmäl eget omhändertagande av latrin via kommunens e-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skötsel

Innan latrinkomposten startas ska den fyllas med ca 20-25 cm torvströ. Latrinen varvas med torvmull och/eller lite torrt trädgårdsavfall till exempel löv och gräsklipp. Överst läggs torrt trädgårdsavfall eller torvströ. Mängden torvströ anpassas så att all fuktighet sugs upp. Strömedlet ska vara torrt, aldrig färskt, finfördelat samt ha en täckeffekt mot flugor och lukt Det innebär minst 50 % strömaterial (beror även på vilken typ av toalett man har).

Vid användning fylls ett fack eller behållare i taget för att få tillräckligt lång komposteringstid. Då behållaren är fylld till 2/3 avbryts tillförseln av latrin och trädgårdsavfall. Latrinen bör komposteras minst ett år efter sista påfyllning. Detta är för att smittoämnen ska få tid att brytas ned. Under tiden tas den andra behållaren i bruk och växelvisa användandet är därmed påbörjat. Under sommarhalvåret bör komposten omblandas en gång per månad.

Komposten är klar när den är kall efter upprepad omrörning. Den är då mörkt brun och doftar mylla. Hur lång tid det tar beror bland annat på vad som komposteras, typ av behållare och skötsel. Därefter kan materialet lämpligen användas i rabatter, runt bärbuskar, häckar och som jordförbättring.

Näring

Framför allt är balansen mellan kolrikt och kväverikt avfall viktig. Kolrikt material är bland annat flisat trädgårdsavfall, sågspån, kutterspån och hushållspapper. Kväverikt material är bland annat färskt gräsklipp, färska växtdelar och hushållsavfall.

Om problem uppstår:

Flugor

Fekalier är ett utmärkt material för flugor att lägga sina ägg i. Under normala förhållanden dödas dessa vid kompostering, men larverna kan hinna vandra till områden i komposten med lägre temperatur (exempelvis i kompostens hörn). Flugor kan även komma från fruktrester och skal som inte täckts ordentligt. Blanda om i komposten (temperaturen blir då tillräckligt hög i hela kompostmassan) och täck med strömedel.

Lukt

Om komposten är för kompakt, för våt, innehåller för mycket kväverikt material eller att fisk- kött- eller skaldjursrester har täckts för dåligt, kan komposten börja lukta illa. Tillsätt strömedel och rör om.

Lakvatten

Lakvattnet får inte dräneras bort. Tillsätt strömedel och rör om.

Myror eller grå och torr kompost

Om komposten är för torr, fukta den försiktigt med vattenkanna med stril.

Avstannad process

Har den biologiska processen avstannat kan det bero på att komposten är för blöt eller för torr. Blanda i strömedel eller fukta lätt. Under vinterhalvåret avtar eller avstannar processen helt för att åter sätta fart när vårvärmen får temperaturen att stiga i komposten.