Till startsidan
Till startsidan

Vilken hjälp finns det att få?

När en person som på grund av sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller liknande behöver hjälp med sina ekonomiska och/eller personliga angelägenheter, finns det olika alternativ att ta till.

Om personen kan få den hjälp som hen behöver på annat sätt än genom ställföreträdarskap ska det prövas först. En mindre ingripande åtgärd kan vara till exempel fullmakt eller anhörigbehörighet.

Sedan den 1 juli 2017 har nära anhöriga getts möjlighet att utan fullmakt hjälpa till med vardagsekonomin för den som behöver. Det innebär att du som anhörig, för personens räkning, till exempel kan betala räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och handla vissa saker. Du kan även ansöka om andra stödinsatser som exempelvis hemtjänst och anmäla behov av vård- och omsorgsboende.

Du får däremot inte köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, köpa aktier, ge gåvor eller processa i domstol. Du som anhörig bör alltid agera på det sätt du tror att familjemedlemmen skulle vilja.

Läs mer om anhörigbehörighet på Svenska Bankföreningens webbplats: Behörighet för anhöriga vid bankaffärer (swedishbankers.se)

Bankföreningen har även tagit fram en utbildningsfilm om anhörigbehörighet. Richard Edlepil som är jurist på Svenska Bankföreningen berättar på ett överskådligt och lättbegripligt sätt om vad en ställföreträdare får och inte får göra med andras medel. Se filmen om anhörigbehörighet här.

Vad och vilka behörigheten gäller

Anhörigbehörigheten är underordnad andra ställföreträdarskap. Det betyder att behörigheten inte gäller om familjemedlemmen sedan tidigare har god man, förvaltare eller företrädare genom framtidsfullmakt. Anhörigbehörigheten är reglerad i Föräldrabalken 17 kapitlet.

Anhörigbehörigheten får tas i bruk i turordningen:

  1. make/maka (även registrerad partner) eller sambo
  2. barn
  3. barnbarn
  4. föräldrar
  5. syskon (även halvsyskon)
  6. syskonbarn

Du är inte skyldig att träda in och hjälpa din familjemedlem. Om du inte vill eller kan, går behörigheten vidare till nästa anhöriga enligt turordningen. Detsamma gäller om du av någon anledning inte går att nå. Om det finns flera anhöriga under samma position i turordningen företräder ni familjemedlemmen gemensamt. Ni får då komma överens om hur ni löser det rent praktiskt.

Anhöriga som är under 18 år eller har någon form av ställföreträdare räknas bort i turordningen.

Om du som anhörig tänker utöva behörigheten bör du informera familjemedlemmen om det. Du behöver inte ha något intyg på att du tagit behörigheten i bruk.

Överförmyndarnämnden har ingen tillsyn över anhörigbehörigheten.

Deklarationsombud

Den som ska deklarera för en annan persons räkning behöver vara deklarationsombud. För att bli en persons ombud behöver man anmäla detta till Skatteverket oavsett om man är ställföreträdare eller inte och ska deklarera för en annan persons räkning.

På Skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vad som gäller för dig som ombud, hur du blir det och hur du kan deklarera för en annan persons räkning: Ombud- Skatteverket

Du kan skriva en framtidsfullmakt om du vill försäkra dig om att någon tar hand om dina personliga angelägenheter om du skulle drabbas av en varaktig sjukdom. Framtidsfullmakten innebär att, när du är frisk och vid dina sinnens fulla bruk, kan bestämma vem som ska ta beslut åt dig när du själv inte längre kan göra det.

Fullmakten kan gälla både för personliga och ekonomiska angelägenheter. Det kan till exempel vara löpande ekonomiska saker, som att betala räkningar, förvalta tillgångar som du har på banken och att ta hand om avtal om el, hyra eller olika abonnemang.

Läs mer om framtidsfullmakt på Svenska Bankföreningens webbplats: Framtidsfullmakt (swedishbankers.se)

Bankföreningen har tagit fram en utbildningsfilm om framtidsfullmakt. Richard Edlepil som är jurist på Svenska Bankföreningen berättar på ett överskådligt och lättbegripligt sätt om vad en ställföreträdare får och inte får göra med andras medel. Se filmen om framidsfullmakt här.

Formkrav som ett testamente

En framtidsfullmakt är ett frivilligt uppdrag som du ger till en annan person. För att den ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Framtidsfullmakten har samma formkrav som ett testamente, och du måste förstå vad du gör när du skriver den. Fullmakten ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer och det ska framgå

  • att det är en framtidsfullmakt
  • vem som är fullmaktshavare, alltså vem som ska företräda dig
  • fullmaktens omfattning och eventuella villkor

Framtidsfullmakten är en privat överenskommelse, och överförmyndarenheten har alltså varken blanketter eller synpunkter på hur den ska se ut eller vad den ska omfatta.

Lojalitet och samverkan

Den som är fullmaktshavare ska vara lojal och samråda med dig som är fullmaktsgivare. Hen måste inte redovisa sitt uppdrag till någon myndighet men du får utse en person till granskare om du vill. Både granskaren och kommunens överförmyndare har då rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar sitt uppdrag.

En framtidsfullmakt gäller i förhållande till tredje man, till exempel en bank. Den som har ställt ut en framtidsfullmakt ger fullmaktshavaren rätt att ingå avtal med mera, för sin räkning i förhållande till tredje man.

Läs mer om framtidsfullmakt på Svenska Bankföreningens webbplats: Framtidsfullmakt (swedishbankers.se)

Deklarationsombud

Den som ska deklarera för en annan persons räkning behöver vara deklarationsombud. Läs mer här:

För att bli en persons ombud behöver man anmäla detta till Skatteverket oavsett om man är ställföreträdare eller inte och ska deklarera för en annan persons räkning.

På Skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vad som gäller för dig som ombud, hur du blir det och hur du kan deklarera för en annan persons räkning: Ombud- Skatteverket

Personligt ombud är en stödinsats för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det personliga ombudet ska hjälpa personen att leva ett mer självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service. Personligt ombud är inte en biståndsbedömd insats och därför behövs ingen ansökan.

Ett personligt ombud kan

  • ge råd och stöd i dina kontakter med myndigheter
  • hjälpa dig att formulera dina behov av vård, stöd och service.

Tjänsten är kostnadsfri och personliga ombud har tystnadsplikt. Personer över 18 år kan få hjälp av ett personligt ombud, det finns ingen övre åldersgräns.

Läs mer om personligt ombud: Personligt ombud - Kunskapsguiden

Kontakta verksamheten Personligt ombud Värmland: Värmland – Personligt Ombud.

Huvudregeln är att en mindre ingripande åtgärd ska prövas innan ett godmanskap eller förvaltarskap kan bli aktuellt. Det kan innebära hjälp och/eller bistånd från socialtjänsten i hemkommunen.

Insatser från kommunen kan till exempel vara:

  • Stöd från en budget- och skuldrådgivare
  • Förmedlingsmedel
  • Boendestöd
  • Kontaktperson
  • Ledsagare
  • Vård- och stödsamordnare

Kontakta kommunens socialtjänst där huvudmannen bor, för att se vilka insatser som kan fylla hjälpbehovet.

Om en person på grund av sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller liknande inte kan ta hand om sin ekonomi och bevaka sina intressen, kan hen ansöka om att få en god man.

För att få en god man krävs att hen inte kan få hjälp på annat sätt. Om det till exempel är möjligt för personen att lämna en fullmakt till någon, finns det ofta inte tillräckliga skäl för ett godmanskap.

Vid godmanskap har huvudmannen fortfarande fullständig rättshandlingsförmåga. Det betyder att huvudmannen kan utföra giltiga rättshandlingar, till exempel att ingå avtal, som blir giltiga.

I de viktigaste frågorna, som rör annat än rutinmässig hushållsekonomi, måste gode mannen ha överförmyndarnämndens tillstånd för sina åtgärder.

Samtycke

Godmanskap grundas på den enskildes samtycke. Detta betyder att en god man inte kan förordnas för någon mot hens vilja. Kan inte samtycke ges på grund av exempelvis sjukdom, får anhöriga möjlighet att yttra sig.

Den gode mannen är ett slags biträde till huvudmannen och måste ha sin huvudmans samtycke till annat än rena vardagliga rutinåtgärder.

För vissa personer är det inte tillräckligt med att de får en god man. I stället behövs en förvaltare som träder in när det är för svårt för en privatperson att vara den behövandes stöd.

En person kan få en förvaltare om det exempelvis på grund av sjukdom finns stor risk att hen slösar bort sina pengar, drar på sig mycket skulder eller om det finns personer i omgivningen som försöker utnyttja hen ekonomiskt. Ett förvaltarskap kan då fungera som ett bra skydd.

I de viktigaste frågorna, som rör annat än rutinmässig hushållsekonomi, måste förvaltaren ha överförmyndarnämndens tillstånd för sina åtgärder.

Samtycke krävs inte

Förvaltarskapet kan anordnas mot någons vilja genom att läkarintyg eller annan likvärdig utredning ersätter den enskildes samtycke.

Den som får förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga, i den omfattning som beslutats av tingsrätten, och det anses vara ett stort ingrepp i den personliga integriteten. En förvaltare kan avgöra vad som är bäst för huvudmannen, i sociala och ekonomiska angelägenheter, och agerar utan samtycke. Förvaltaren bör däremot, i största möjliga utsträckning, ha en kommunikation med sin huvudman.

Dela denna information:

Tipsa en kompis

Sidan uppdaterad: av